ned: mera formellt, ner: mera talspråk | May 6, 2015 |
Hej!
Det här hittade jag på nätet (veckans språkråd, vecka 33 2003):
"Ned eller ner?
Ned och ner går tillsammans med det ålderdomliga neder tillbaka på ett och samma ord i fornspråket. De tre orden har uppkommit genom att den fornspråkliga formen följt olika utvecklingslinjer. Neder är numera föga brukat utom som förstaled i några sammansatta substantiv: nederbörd, nederdel, nederkant, nederlag, nederparti, nedervåning.
Ned o... See more Hej!
Det här hittade jag på nätet (veckans språkråd, vecka 33 2003):
"Ned eller ner?
Ned och ner går tillsammans med det ålderdomliga neder tillbaka på ett och samma ord i fornspråket. De tre orden har uppkommit genom att den fornspråkliga formen följt olika utvecklingslinjer. Neder är numera föga brukat utom som förstaled i några sammansatta substantiv: nederbörd, nederdel, nederkant, nederlag, nederparti, nedervåning.
Ned och ner har förstås samma betydelse. Detta innebär dock inte att de i alla sammanhang kan ersätta varandra: ned är den något formellare och skriftspråkligare formen, ner den vardagligare och talspråkligare. Sammanfattningsvis kan man säga att ned alltid kan användas, men eftersträvar man en ledigare stil kan ner vara befogat.
Adverben ned och ner används dels som s.k. verbpartiklar i uttryck som falla, hoppa, komma, lägga, stänka, titta ned eller ner, dels som första led i sammansättningar, t.ex. ned-/nerbruten, nedgång, nedisad, nedkalla, nedomkring, nedsmutsad, nedsänka, nedåt, nedöver. Alla dessa sammansättningar anges sedan 1986 års upplaga av Svenska Akademiens ordlista också kunna ha variantformen ner-. I vissa uttryck kan dock endast ned användas: nedkomma ('förlösas'), nedkomst, nedlåta, nedslagen, nedstämd, nedsättande ('förklenande'), nedärva. Dessutom finns ibland skillnader mellan konkreta och överförda betydelser, som mellan nerslagen ('slagen till marken') och nedslagen ('deprimerad')."
Hälsningar
Christina ▲ Collapse | |